Jag är så trött och sommaren är evigheter lång. Fortfarande återstår mycket efterarbete angående Regnbågsfestivalen. Vi i ledningsgruppen sitter kvar till nästa årsmöte. Jag vill göra om det. Men vi har planer på förändringar och förbättringar. Det är det som gör det så kul. Vi ser möjligheterna.
När jag vaknade vid tretiden var det första jag tänkte, vem är jag egentligen? 8 månader på Testosteron är det snart och det har gått långsamt och fort på samma gång. Jag är inte en hon och jag är inte en han heller riktigt. Inte än i alla fall.
Just nu är jag bara yr för att jag är så trött. Laga kaffe eller försöka sova lite till, det är frågan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar