Prästen sa: Vi minns honom för alla hans upptåg. Då skrattade jag. För att jag mindes. Kära pappa, det måste vara fint att bli ihågkommen med glädje och att vara så innerligt saknad. Vi är många som saknade dig redan när du fanns hos oss. Men när du väl var närvarande då var du det också på riktigt.
Min dotter är så lik dig. Hon märks och hörs och tar plats men på ett sätt som gör att ingen kan låta bli att älska henne. Jag är stolt. Jag var stolt i går också. Stolt över att vara din son, stolt över att vara pappa till ditt underbara barnbarn som fått så mycket av de goda sidorna från dig och från mig.
Jag kan inte låta bli att le åt allt bus vi hittat på tillsammans du och jag. Du var verkligen glädjen i min barndom. Jag ska minnas dig för det. Men först behöver jag sakna färdigt och gråta alla tårar som måste få komma ut.
Älskade pappa, vi ses i stjärnhimlen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar