Det här inlägget skulle kunna bli ett färgsprakande fyrverkeri av fina foton. Eller så skulle det kunna bli en lång utläggning om hur viktig den här festivalen faktiskt är.
Men jag har helt enkelt ont om tid och det finns redan massor med fina foton och kloka texter så jag skippar det.
Så länge Pride behövs kommer den att återkomma varje år. Jag längtar redan till nästa!
Tack till allihop som gjorde den här veckan till något helt fantastiskt. Kärlek till er alla från mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar